måndag 21 juni 2010

Sol, värme, öppna fönster och KATTER SOM RYMMER

I dessa sommar-tider med mycket sol och värme så är det extra viktigt om man har innekatter att man EJ öppnar fönster, altandörrar, balkongdörrar. Man ska inte ens öppna på glänt för att vädra eller släppa in lite frisk luft. Vädra ut hemma genom att ha katterna i ett stängt rum medans ni då får in den friska luften i de andra rummen. Det är en idiot-säker metod. Lämna ej heller fönster på vädring inte ens med nån millimeter oavsett om ni är hemma eller ej. Göteborgs Katthjälp fullkomligt drunknar i mail och annonser om katter som rymt de sista tiden just genom öppna fönster, fönster på glänt etc.
Det är verkligen ett ögonblickverk för nyfikna katter att rymma ut, men det är en helvetisk påfrestande resa att sen försöka fånga in dem igen....så TÄNK EFTER FÖRE och hålla stängt hemmavid i sommartid.
Skicka gärna detta vidare till alla du känner så kanske det bidrar till att antalet katt-rymningar minskar nu när värmen ska hålla i sig.

lördag 19 juni 2010

Medlemstidning via mail sparar pengar och miljön!



Inom några veckor skickas föreningens medlemstidning ut igen. Utskick av tidningen, 4 gånger om året i pappersform, kostar föreningen ca 12 000 kronor varje år. Dessa pengar lägger vi hellre direkt på katterna.

Hjälp oss sänka våra utgifter och samtidigt spara miljön genom att få vår medlemstidning hemskickad via e-mail. Hör av dig till info@goteborgskatthjalp.com i fall du vill ha tidningen hemskickad i digital form (och i färg!) i framtiden. Uppge ditt namn och medlemsnummer eller postadress och e-mailadress ditt du vill att tidningen ska skickas.

Här kan alla ni som inte redan får tidningen via mail ladda ner och provkicka i förra årets extratjocka decembernummer:
http://www.4shared.com/file/179863455/277188ac/GKH_DEC_09.html

torsdag 17 juni 2010

Att vara jourhem...

Sara nu och då....en underbar liten tjej som har fått trygghet...

Sara de första dagarna ...rädd och skygg!


Att vara jourhem är ett stort ansvar och en otrolig upplevelse...När man rehabiliterar skyggisar måste man vara utrustad med mycket kärlek o förståelse för vad individen kan tänkas gått igenom...Man börjar med att skapa dagliga rutiner så att katten kan börja känna sig trygg...när den dagen inkommit då katten byter ut rädslan mot nyfikenhet..kan man börja jobba mer med kissen tex med att börja klappa och då kan man börja med en pensel...att försiktigt börja vänja kissen och att den kan känna att det är faktiskt skönt...

Inte göra hastiga rörelser...blinka och prata med katten hela tiden medans man tömmer lådan...och sedan fyller på mat....efter detta kan man sätta sig försiktigt på golvet och prata om allt från himmel o jord och blinka, blinka hela tiden....när kissen blinkar tillbaka är man hur lycklig som helst och man ser hur musklerna slappnar av och katten lägger sig mer till rätta...upprepning upprepning är A o O....

Ett av våra jourhem, som har hand om Sara o MJ, blev tillfrågad och vi ville veta hur hon upplever det att vara jourhem...så här skriver hon:

Att vara jourhem är nog det bästa jag någonsin valt att bli. Man ger så lite men får så otroligt mycket tillbaka. Att hjälpa människor och bidra med pengar kan många tycka är självklart, men katter? " Det är ju bara en katt"...Djur har ingen makt att säga ifrån. Så de om någon borde väl få hjälp?

Jag trivs jättebra med att vara jourhem. Att få komma hem varje dag till djupt tacksamma och glada katter. Att få vara med i deras utveckling och när de börjar lita på en då växer hjärtat.

När jag nu skriver detta är MJ bredvid mig i sängen, han som var så skygg och försvarande i början...Sara går runt på golvet och väntar på att jag skall skriva klart så att jag kan leka med henne...

Det finns så många onda o egoistiska människor här i världen som låter det gå ut över oskyldiga djur. Det vi måste göra är att rädda dessa stackars katter som råkat illa ut och visa dem att det finns goda och varma människor också, som vill dem väl och ge kärlek till.

Bli jourhem om du är en riktig djurvän som kan ha all tålamod i världen just för att få katterna att må så bra som möjligt, för de om något förjänar detta.

/Lina


onsdag 9 juni 2010

Idun, vi saknar dig!


Hon kom till oss liten och vinglig på benen, men hon gick rakt in i våra hjärtan. Efter några dagar med mat och kärlek så blev hon starkare. Hon fick tyvärr inte vara med oss så länge men hon finns alltid med oss i våra hjärtan. Hon har en fin plats bredvid Zingo i trädgården.” skriver jourhemmet.

När Idun togs omhand av Göteborgs Katthjälp var hon gravt undernärd och vägde endast 1,3 kg trots att hon var en vuxen katt. Efter en del undersökningar visade det sig att hon led av allvarlig blodbrist samt att hennes sköldkörtel producerade alldeles för lite hormoner vilket är mycket sällsynt hos katt. Labbet hade inte mätt så låga värden på 30 år.

Efter ett tag så normaliserades sköldkörtelfunktionen och verkade det som att Idun återhämtade sig. Hon blev piggare, stadigare på benen och njöt av all kärlek och uppmärksamhet hon fick från hennes jourfamilj. Alla var vi lika fascinerade på Iduns otrolig starka livsviljan, trots hennes bräckliga hälsa.

Tills hon började kräkas blod. Hon blev inlagd på djursjukhus och vid en buköppning visade det sig att hon var i sista stadiet av en sjukdom som heter FIP (Felin Infektiös Peritonit), en obotlig och dödlig kattsjukdom. Vi valde att spara henne från en långsam död och lät henne vandra vidare när hon fortfarande var under narkos.

Lilla Idun, du förtjänade så mycket mer än de några få veckor där du blev omringad med kärlek och respekt! Vi saknar dig!

Läs om alla katter vi saknar här.